ANZAC DAY & BYE BYE AUSTRALIA đŸ‘‹

FrÄn de sista dagarna i Canberra finns det inte mÄnga vettiga bilder men nÄgra historier till och sÄ flyttar vi oss till andra kontinenter.

Tisdagen efter att vi kommit hem frÄn campingresan var den 25 april och Anzac Day, en röd dag i Australien. Anzac Day Àr dagen för att hedra de som stridit samt de stupade i Anzac, alltsÄ de australiensiska och nyzeelÀndska trupperna. Denna dag Àr dÄ Anzac-trupperna landsteg i Gallipoli under första vÀrldskriget och striden var katastrofalt brutal pÄ bÀgge sidorna. Allt detta och lite (verkligen mycket) till lÀr man sig pÄ Australian War Memorial och vi tyckte att denna dag vore bra att tillbringa just dÀr. Rex, Sarah och finnarna styrde stegen (i sjÀlva verket hade vi hyrbilen Ànnu och körde i regn och rusk dit, bekvÀma som vi Àr) till den imponerande byggnaden och fick flera timmar att gÄ i de olika utsÀllningarna. Denna gÄng fick vi lÀra oss om krigen och situationerna efter andra vÀrldskriget och det som berörde mig mest var hundratals gamla fotografier pÄ soldater och civila med smÄ texter om vad man vet om dem. En mindre utstÀllning om de australiensiska soldaterna i Afganistan och videohistorier om dem hann vi med ocksÄ och det var nÀra att jag inte var en enda stor pöl nÀr vi blev utskickade vid stÀngningstid. PÄ innergÄrden tog vi del av en ceremoni som hedrade de stupade soldaterna och pÄ nÄgot sÀtt störde inte regnet alls, stÀmningen var vÀldigt lugn och fin.

För att lÀtta lite pÄ dagen tog vi oss till den lokala biografen i Kingston och med en massa snacks frÄn butiken sÄg vi en mediokert bra och underhÄllande Guardians of the Galaxy 2. Rex bidrog Àven till lite komik som avslutning pÄ dagen dÄ han slÀpade upp en knallröd och vÀldigt lÄg kontorstol av lÀder som han lovat sin kollega att hÄlla reda pÄ under en obestÀmd tid. Hans min berÀttade allt om vad han tyckte om stolen. Ironiskt nog blev jag vÀldigt förtjust i möbeln och den hade passat perfekt i min lÀgenhet.

IMG_9881_edited

IMG_9889_edited

NĂ€sta dag var det dags för alla vuxna att fara pĂ„ jobb igen och det öste ner nĂ„got förfĂ€rligt. Bra dag för ett till museibesök med andra ord. Efter en kopp kaffe i en av de charmiga cafĂ©rna vid Kingstons sjökant gav jag upp hoppet att förbli torr och anlĂ€nde dyblöt till National Gallery of Australia. Även detta museum var otroligt fint ordnat och imponerande överlag. Favoriterna var definitivt Monet och Warhol och nĂ„gra verk av favoriten Lichtenstein fanns ocksĂ„ pĂ„ plats. NĂ€r det rĂ€ckte med kultur för den dagen möttes jag av en dimm-konstellation utanför som gjorde parken riktigt kuslig och vacker pĂ„ samma gĂ„ng. Dagen avslutades med risottolagning som en trött Rex uppskattade och en film. VĂ„r vĂ€rd förĂ€krade oss Ă€n igen att vi var mycket mer nytta Ă€n besvĂ€r dĂ„ han fick mat och umgĂ€nge efter arbetsdagarna. Vilken Ă€ngel och tur för oss.

 

IMG_9891_editedIMG_9894_edited

IMG_9945_editedIMG_9949_edited

IMG_9954_editedIMG_9958_edited

IMG_9961_editedIMG_9965_edited

IMG_9983_edited

IMG_9900_editedIMG_9923_editedIMG_9925_edited

Sedan blev jag förkyld och den sista fredagen i Canberra började med ett vĂ€ntat telefonsamtal – passet var hĂ€r! Jag fixade flyg för följande dag ut ur landet och Erikas uppgift var att söka upp dokumentet och hĂ„lla det nĂ€ra för brinnkĂ€ra livet. Sedan slog det alla att vi faktiskt skulle bort vilket var verkligen vemodigt. Vi mötte upp Rex pĂ„ hans kontor och for och firade med Bel och Matt. NĂ€r vi tagit farvĂ€l av det fantastiska paret fortsatte vi till baren Molly som inte ens har en skylt utanför och före man kommer in i lokalen Ă€r ens första tanke att till vem kĂ€llare Ă€r vi pĂ„vĂ€g nu… Men in kliver man i ett utrymme som pĂ„minner massor om de olagliga pubarna som hölls under 20-talets USA och drinkarna var sĂ€kert de bĂ€sta jag upplevt. Vi pratade om allas framtid och fick sĂ€llskap av Libby före vi tyckte det var dags att fara hem. Jag vĂ€grade Ă€ndĂ„ lĂ€mna Australien utan att fĂ„ mina sista Tim-Tams. Denna hĂ€rliga chokladsak biter man av kanterna pĂ„ och sörplar te genom den sĂ„ att innehĂ„llet smĂ€lter och sĂ„ Ă€r man plötsligt beroende av dem, att jag saknar dem i skrivande stund. KvĂ€llen rann ivĂ€g med vin och öl som vi köpt för vĂ„ra vĂ€rdar samt mĂ„nga partier kortspel dĂ€r Sarah Ă€ven kom in pĂ„. I nĂ„got skede var det Ă€ndĂ„ bara att inse att vi skall vara ute tidigt pĂ„ morgonen med alla saker som spridits över hela lĂ€genheten och Erika och jag packade vĂ„ra ryggsĂ€ckar fulla igen efter en lĂ„ng paus.

Morgonen blev ett hejdÄ-kalas med sömndruckna, hÀrliga mÀnniskor som vi inte visste nÀr vi skulle se dem nÀsta gÄng. Dessa fantastiska personer som tagit hand om oss i över tvÄ veckor och lÄtit oss sova mitt i vardagsrummet utan att tycka att vi var i vÀgen över huvudtaget. SÄ otroligt mycket kÀrlek och uppskattning för dem och jag hoppas att vi kan göra dem en gentjÀnst i framtiden var Àn i vÀrlden vÄr nÀsta mötesplats Àr. Efter lite vanligt rÄdd satt vi Àntligen pÄ en buss mot Sydney och jag lyssnade för sista gÄngen pÄ radiokanalen Triple J som varit min kompanjon genom halva Australien.

IMG_9988_edited

IMG_9994_editedIMG_9990_edited

Det var det sista om Australien och jag saknar landet mera Àn nÄgonsin. Vilken resa det var, tror inte alla dessa ord eller bilder gör den rÀttvisa men ett tappert försök har jag gjort.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s