Femte dagen av äventyret börjar vara slut och därför börjar det även vara dags att få ordning på bilder och genomgångar av händelser som hittills finns att sortera i vårt stora äventyr. Allt har fungerat väldigt bra med tanke på hur nytt allting är och fastän jetlagen för min del ännu biter fast är humöret gott. Vi börjar från början:
Resan började med en kl. 03 buss från Åbo till Helsingfors med sorgsna hejdån av pojkvänner som blev kvar i ett snöigt Finland. Därefter fortsatte det med ungefär 35h av sittande på flyg samt flygfält och de sista fem-sex timmarna på Hong Kong-Sydney flyget började kännas minst sagt desperata och nedräkningen började för att färden skulle få ett slut. Som ett smärre mirakel landade vi och bagaget i Sydney endast en timme föresent, trots försenade flyg och oro över att ryggsäckerna hade tappats bort under de två mellanlandningarna. Länge hölls vi inte vakna på hostellet och hann nätt och jämt räkna att vi delade rum med fyra andra personer.
Första dagen började med promenad till operahuset och hamnen tills vi hittade ett café. Efter avocado toast och en liten kanna te började livet kännas en aning lättare och vi fortsatte promenera utan desto större mål samtidigt som vi förundrade över att vi faktiskt var på andra sidan jordklotet. Halvvägs hem började det ösa ner och resten av dagen gick åt att bekanta sig vid hostellet och matlagning för att sedan ta en tupplur som övergick till nattsömn. Det tog inte länge för Erika och mig att inse att vi inte behövde stanna längre än de tre planerade nätterna på hosteller och bokade redan första dagen ett nytt för resten av veckan. Fastän våra rumskamrater var av den åsikten att hostellet var rent kan jag inte hålla med och köket på takterassen gav mig inget annat än rysningar i hurdant skick det var.
Dag två var betydligt soligare och därför måste den berömade stranden Bondi Beach givetvis besökas. I TV-serien Bondi Rescue får de stranden definitivt att se större ut men fin var både stranden och omgivningen ändå. Vi var definitivt inte de enda som hade tänkt tanken att dra sig till stranden en solig lördagseftermiddag men alltför trångt var det som tur inte. Havet var väldigt blått och klart med stora vågor och kraftiga strömmar vilket gjorde att det blev mer hoppande i vattnet än simmande, plus att en positiv överraskning var att salthalten var lägre än i Atlanten. Tack vare den dåliga nattsömnen lyckades båda somna i solen vilket ledde till vissa spår av solen, inga alltför röda märken bestod lyckligtvis.
Resten tar vi senare!