Torsdagen började med stress på grund av telefonabonemang som vägrade samarbeta men till slut hade båda två ett australiensiskt nummer och nätverk, mycket dyrare än i Finland dock. Vi lyckades även fixa australiensiska bankkonton och när det äntligen var undanstökat var det en verklig lättnad.
Utan att ha något egentligt mål promenerade vi norrut mot Brunswick området där jag stortrivdes. Stämningen var lugnare än i centrala Melbourne och huvudgatan var full av fina cafén, restaurnager och lokala butiker. När vi blev hungriga köpte vi plockmat från matbutiken och satte oss ner i Edinburgh Gardens. Parken bestod till en stor del av ett runt, tomt gräsplan och vi undrade vad det kunde användas till tills tiotals småpojkar började träna cricket. En god stund satte vi där och försökte komma underfund spelets regeler utan att lyckas men desto roligt var det att kolla på dem.
På kvällen bjöd hostellet på gratis currymiddag vilket uppskattades. Det var även första gången vi verkligen förstod hur enormt hostellet var och hur många likasinnade (och mindre likasinnade i yngre ålder) det fanns av oss samtidigt.
Jag hade som mål att börja dagarna så hurtigt som möjligt så andra dagen i rad sprang jag längs med Yarra River. Värmen gjorde inte rutten lättare men bra kändes det efteråt och utiskten är inte fy skäms. Eftersom det var så pass varmt tog vi spårvagnen till St Kilda för att besöka stranden där. Vattnet var betydligt lugnare än det vi upplevt vid östkusten och därför kunde fisken Erika och lite klumpigare fisken Solveig simma i lugn och ro utan att oroa sig över strömmar.
På kvällen traskade vi än en gång till Brunswick vid solnedgång eftersom dagen innan hade vi fått öga för en restaurang/bar som verkade så speciell att den måste besökas. Stället vid namnet Fitzroy Social var otroligt mysigt och fastän våra beställningar inte gick helt klanderfitt fick vi en trevlig kompensation. Vid stängningsdags runt tolvslaget var vi båda riktigt, riktigt nöjda och gick hem i ett lugnt Melbourne.